Sektor

Energi

Energisektorn omfattar el, fjärrvärme och fjärrkyla, olja, gas och vätgas. Anläggningarna är ofta spridda och obemannade, så det fysiska skyddet måste bygga på detektering och verifiering snarare än närvaro.

Vilka kan omfattas i sektorn

  • Elföretag som levererar el, systemansvariga för distributions- och överföringssystem samt elproducenter
  • Aktörer som erbjuder aggregering, efterfrågeflexibilitet eller energilagring
  • Operatörer av fjärrvärme och fjärrkyla
  • Operatörer av oljeledningar, anläggningar för produktion, raffinering, lagring och överföring av olja samt centrala lagringsenheter
  • Gasföretag, systemansvariga för överföring, distribution och lagring av gas, LNG-anläggningar och raffinaderier för naturgas
  • Operatörer av anläggningar för produktion, lagring och överföring av vätgas

Att verksamheten finns i sektorn räcker inte. Enligt lagförslaget krävs ett beslut om identifiering, och det fattas bara om verksamhetsutövaren tillhandahåller en samhällsviktig tjänst, har kritisk infrastruktur i Sverige och om en incident skulle få en betydande störande effekt (2 kap. 2 §).

Vad lagförslaget kräver

  • Riskbedömning som dokumenteras och uppdateras vid behov och minst vart fjärde år (3 kap. 2 §).
  • Åtgärder för motståndskraft, bland annat ett tillfredsställande fysiskt skydd av lokaler och kritisk infrastruktur, och en plan för motståndskraft (3 kap. 3 §).
  • Befattningsanalys som uppdateras minst en gång om året, och bakgrundskontroll av de befattningar som analysen pekar ut, förnyad senast efter två år (3 kap. 4-7 §§).
  • En kontaktpunkt för tillsynsmyndigheten (3 kap. 8 §).
  • Incidentanmälan senast 24 timmar efter att verksamhetsutövaren fått kännedom om incidenten, och en rapport inom en månad (3 kap. 9 §).

Skyldigheten att göra riskbedömning börjar gälla nio månader, och övriga skyldigheter tio månader, efter att verksamhetsutövaren fått del av beslutet om identifiering (3 kap. 10 §).

Läs mer om lagförslaget

Typiska anläggningar

  • Nätstationer och fördelningsstationer
  • Produktionsanläggningar och kraftvärmeverk
  • Reglerstationer och pumpstationer
  • Bränslelager och tankgårdar

Risker som är typiska för sektorn

  • Sabotage mot obemannade stationer. Nät- och fördelningsstationer ligger ofta avsides och besöks sällan. Ett intrång kan pågå länge innan någon märker det, och skada på en enda station kan slå ut matningen till ett stort område.
  • Metallstöld och skadegörelse. Stölder av koppar och utrustning från stationer ger både avbrott och skador som tar tid att reparera. Upprepade stölder är ofta ett tecken på att perimetern inte larmar.
  • Brand i bränslelager. Kraftvärme- och fjärrvärmeverk lagrar flis, bark och avfallsbränsle i stora högar som kan självantända inifrån. Branden syns ofta först när den redan är svår att släcka.
  • Drönare över anläggningar. Drönare kan användas för att kartlägga stationer, ställverk och bränslelager. Utan detektering finns ingen bild av vad som har flugit där och när.

Vad som väger tyngst i det fysiska skyddet

  • Perimeterskydd med automatisk detektering. Detektering vid staket och grind, verifierad med video, gör att ett intrång upptäcks när det sker i stället för vid nästa tillsynsrunda.
  • Fordonskontroll vid infarten. Nummerplåtsläsning (LPR) visar vilka fordon som har varit inne, särskilt vid bränsleleveranser och entreprenörsarbeten.
  • Temperaturövervakning i bränslelager och teknikutrymmen. Givare inne i bränslehögar och i ställverk larmar vid temperaturökning innan det hinner bli brand.
  • Central och omedelbar återkallelse av behörighet. Entreprenörer och servicepersonal byts ofta. Behörigheten ska kunna tas bort direkt när uppdraget avslutas, och varje passage ska loggas.

Tillsyn

Vilken myndighet som får tillsyn enligt CER-lagen bestäms i en förordning som ännu inte är beslutad. Utredningen (SOU 2024:64) föreslog samma tillsynsmyndigheter som för cybersäkerhetslagen. Tillsynsmyndighet för sektorn enligt cybersäkerhetslagen är i dag: Statens energimyndighet (cybersäkerhetsförordningen 2025:1507, 7 §). Enligt förslaget blir Myndigheten för civilt försvar gemensam kontaktpunkt för CER i Sverige.

Så stödjer Sitewatch ert arbete

Sitewatch samlar kameror, sensorer, larm och passersystem på obemannade stationer i ett gränssnitt. Larm skickas med video och kan ses live, så att den som tar emot larmet kan bedöma läget innan utryckning beställs. För bränslelager finns temperaturspjut i syrafast stål som mäter inne i högen, och drönarlarm visar den inträngande drönarens position live på karta. Plattformen levereras och installeras av certifierade partner.

Vanliga frågor

Omfattas alla elnätsföretag av CER-lagen?

Nej. Lagförslaget gäller bara verksamhetsutövare som har identifierats som kritiska genom ett beslut. Ett elnätsföretag kan prövas, men identifiering kräver också att en incident skulle få en betydande störande effekt på samhällsviktiga tjänster.

Gäller CER-lagen för fjärrvärme?

Ja. Fjärrvärme och fjärrkyla är en egen undersektor inom energi i CER-direktivet. Ett fjärrvärmeföretag kan alltså identifieras som kritiskt om kriterierna är uppfyllda.

Hur förhåller sig CER-lagen till cybersäkerhetslagen?

Cybersäkerhetslagen tar sikte på nätverks- och informationssystem. CER-lagen gäller motståndskraften i den samhällsviktiga tjänsten i stort, med tyngdpunkt på fysiskt skydd och personalsäkerhet. Enligt förslaget räknas en verksamhetsutövare som identifierats som kritisk också som väsentlig verksamhetsutövare enligt cybersäkerhetslagen.

Gör självskattningen

Tolv frågor ger dig en gapanalys, en prioriterad åtgärdslista och en PDF att ta med till nästa möte. Starta verktyget.

Andra sektorer

Läget i oktober 2026: Regeringen lämnade prop. 2025/26:303 till riksdagen i juli 2026 och försvarsutskottet bereder ärendet (betänkande 2026/27:FöU4). Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Sidan är ett underlag för eget arbete och utgör inte juridisk rådgivning.

Källor