Självskattning av fysiskt skydd enligt förslaget till CER-lag
Tolv ja- eller nej-frågor ger dig en gapanalys mot förslaget till CER-lag, 3 kap. 3 §, en prioriterad åtgärdslista och de tidsfrister som gäller. Resultatet laddas ner direkt som PDF. Inget konto, ingen obligatorisk e-post.
- Tar ungefär fem minuter
- Ingen registrering krävs
- PDF med resultat och åtgärdslista
- Mall för intresseavvägning enligt kamerabevakningslagen
- 1. Sektor
- 2. Anläggningar
- 3. Frågor
- 4. Resultat
Vilken sektor tillhör verksamheten?
Förslaget till CER-lag omfattar elva sektorer. Valet styr vilka exempel och fokusområden som används i resultatet.
Vad verktyget mäter
Frågorna är grupperade i fyra områden som rör det fysiska skyddet i lagförslagets 3 kap. 3 §: att förhindra incidenter, säkerställa ett tillfredsställande fysiskt skydd av lokaler och kritisk infrastruktur, reagera på och begränsa konsekvenserna av incidenter och beskriva åtgärderna i en plan för motståndskraft. Riskbedömning, personalsäkerhet och återhämtning ingår inte i verktyget.
Skalskydd och perimeter
Lagförslaget kräver åtgärder som säkerställer ett tillfredsställande fysiskt skydd av lokaler och kritisk infrastruktur (3 kap. 3 § första stycket 2). Skalskyddet är den yttre delen av det skyddet och ska kunna beskrivas i verksamhetens plan för motståndskraft.
- Finns dokumenterat skalskydd runt anläggningens yttre gräns?
- Detekteras intrång vid perimetern automatiskt?
- Verifieras larm innan utryckning beställs?
Åtkomst och behörighet
Lagförslaget kräver åtgärder för att förhindra att incidenter inträffar och för att hantera personalsäkerhet (3 kap. 3 § första stycket 1 och 5). Det förutsätter kontroll över vem som befinner sig på området och förmåga att snabbt ta bort åtkomst.
- Loggas alla in- och utpasseringar med tidpunkt och identitet?
- Finns kontroll av fordonstrafik in på området?
- Kan behörighet återkallas centralt och omedelbart?
Detektering och händelsehantering
Lagförslaget kräver åtgärder för att reagera på, stå emot och begränsa konsekvenserna av incidenter (3 kap. 3 § första stycket 3). Utan detektering och en känd larmrutin är den förmågan svår att visa upp.
- Finns automatisk detektering vid obemannade anläggningar?
- Finns dokumenterad rutin för vad som händer vid larm?
- Övervakas driftparametrar som temperatur, fukt och vattenläckage?
Dokumentation och regelefterlevnad
Lagförslaget kräver en plan för motståndskraft som beskriver vidtagna och planerade åtgärder (3 kap. 3 § andra stycket). För kamerabevakning finns dessutom egna krav på dokumentation.
- Finns en dokumenterad intresseavvägning för kamerabevakningen?
- Finns en förteckning över kamerabevakningen, eller har ni konstaterat att kravet inte gäller er?
- Finns underlaget kvar för bevakning som upphört de senaste fem åren?
Tidsfrister
- 1 januari 2027CER-lagen föreslås träda i kraft
Lagen om motståndskraft hos kritiska verksamhetsutövare föreslås börja gälla. Enligt förslaget (3 kap. 3 §) blir kraven på fysiskt skydd tillämpliga för utpekade verksamhetsutövare.
- 15 januari 2026Cybersäkerhetslagen träder i kraft
NIS2 genomförs i svensk rätt genom cybersäkerhetslagen. Många verksamheter omfattas av båda regelverken och bör samordna arbetet.
- 9 till 10 månader efter beslutSkyldigheterna föreslås börja gälla efter beslut
Enligt förslaget börjar skyldigheten att göra en riskbedömning gälla nio månader, och skyldigheten att vidta åtgärder för motståndskraft tio månader, efter att verksamhetsutövaren fått del av beslutet om att den är kritisk. Beslutet, inte kalenderåret, styr er tidsplan.
- 1 april 2025Förteckning över kamerabevakning
Sedan den 1 april 2025 behövs inget tillstånd för kamerabevakning. Myndigheter, kommuner och andra som bedriver kamerabevakning när de utför en uppgift av allmänt intresse ska i stället dokumentera intresseavvägningen och föra en förteckning över bevakningen, även bevakning som upphört de senaste fem åren.
Läs mer på Om CER-lagen.
De elva sektorerna
Förslaget till CER-lag omfattar elva sektorer. Varje sektor har en egen sida med vad som gäller där och vilka delar av det fysiska skyddet som brukar väga tyngst.
- EnergiEl, fjärrvärme, gas, olja och vätgas
- TransportVäg, järnväg, sjöfart och luftfart
- BankverksamhetKreditinstitut och betaltjänster
- Finansiell marknadsinfrastrukturHandelsplatser, clearing och avveckling
- Hälso- och sjukvårdSjukhus, vårdinrättningar och läkemedelsförsörjning
- DricksvattenProduktion och distribution av dricksvatten
- AvloppsvattenUppsamling, bortledning och rening
- Digital infrastrukturDatacenter, nät, DNS och molntjänster
- Offentlig förvaltningStatliga och kommunala verksamheter
- RymdMarkbaserad infrastruktur för rymdtjänster
- Produktion, bearbetning och distribution av livsmedelLivsmedelskedjan från produktion till distribution