Avloppsvatten
Avloppssektorn har samma spridda anläggningsstruktur som dricksvatten, men med tyngdpunkt på pumpstationer och reningsverk. Driftstörningar får miljökonsekvenser, så skyddet behöver omfatta både tillträde och driftparametrar.
Vilka kan omfattas i sektorn
- Verksamheter som samlar upp, leder bort eller renar avloppsvatten från tätorter, hushåll eller industri
- Undantag gäller för aktörer där detta bara är en mindre del av verksamheten
Att verksamheten finns i sektorn räcker inte. Enligt lagförslaget krävs ett beslut om identifiering, och det fattas bara om verksamhetsutövaren tillhandahåller en samhällsviktig tjänst, har kritisk infrastruktur i Sverige och om en incident skulle få en betydande störande effekt (2 kap. 2 §).
Vad lagförslaget kräver
- Riskbedömning som dokumenteras och uppdateras vid behov och minst vart fjärde år (3 kap. 2 §).
- Åtgärder för motståndskraft, bland annat ett tillfredsställande fysiskt skydd av lokaler och kritisk infrastruktur, och en plan för motståndskraft (3 kap. 3 §).
- Befattningsanalys som uppdateras minst en gång om året, och bakgrundskontroll av de befattningar som analysen pekar ut, förnyad senast efter två år (3 kap. 4-7 §§).
- En kontaktpunkt för tillsynsmyndigheten (3 kap. 8 §).
- Incidentanmälan senast 24 timmar efter att verksamhetsutövaren fått kännedom om incidenten, och en rapport inom en månad (3 kap. 9 §).
Skyldigheten att göra riskbedömning börjar gälla nio månader, och övriga skyldigheter tio månader, efter att verksamhetsutövaren fått del av beslutet om identifiering (3 kap. 10 §).
Typiska anläggningar
- Reningsverk
- Pumpstationer och bräddpunkter
- Kemikalielager
Risker som är typiska för sektorn
- Bräddning vid driftstopp. Om en pumpstation stannar kan avloppsvatten brädda till sjöar och vattendrag. Följden blir miljöskada och smittrisk.
- Kemikalielager. Reningsverk hanterar kemikalier för fällning och desinfektion. Obehörig åtkomst kan leda till stöld eller farliga utsläpp.
- Många obemannade stationer. En kommun kan ha ett stort antal pumpstationer, och varje station är en möjlig ingång.
Vad som väger tyngst i det fysiska skyddet
- Detektering vid obemannade pumpstationer. Detektering på dörr och lucka med video gör att intrång kan skiljas från planerad service.
- Fordonskontroll vid mottagning av slam och kemikalier. LPR vid grinden loggar vilka fordon som levererar och hämtar, och kan öppna för kända fordon.
- Dokumenterad larmrutin. Det är känt vem som tar emot larm från stationerna, hur de verifieras och när utryckning beställs.
- Övervakning av nivå, flöde och läckage. Driftgivare i samma larmkedja som säkerhetslarm gör att en avvikelse kan bedömas direkt.
Tillsyn
Vilken myndighet som får tillsyn enligt CER-lagen bestäms i en förordning som ännu inte är beslutad. Utredningen (SOU 2024:64) föreslog samma tillsynsmyndigheter som för cybersäkerhetslagen. Tillsynsmyndighet för sektorn enligt cybersäkerhetslagen är i dag: Livsmedelsverket (cybersäkerhetsförordningen 2025:1507, 7 §). Enligt förslaget blir Myndigheten för civilt försvar gemensam kontaktpunkt för CER i Sverige.
Så stödjer Sitewatch ert arbete
Sitewatch samlar säkerhets- och driftlarm från reningsverk och pumpstationer i ett gränssnitt. LPR och virtuell porttelefon förenklar mottagning av slam och kemikalier utan att släppa kontrollen, och varje händelse loggas. Larm skickas med video och kan ses live.
Vanliga frågor
Omfattas avloppsreningsverk av CER-lagen?
Avloppsvatten är en egen sektor i bilagan till CER-direktivet. Ett reningsverk omfattas om verksamhetsutövaren identifieras som kritisk genom ett beslut.
Vem har tillsyn över avloppsvatten?
Tillsynsmyndighet enligt CER-lagen bestäms i förordning. Enligt cybersäkerhetsförordningen är Livsmedelsverket tillsynsmyndighet för avloppsvatten enligt cybersäkerhetslagen.
Varför ska driftlarm ingå i CER-arbetet?
Lagförslaget kräver åtgärder för att reagera på, stå emot och begränsa konsekvenserna av incidenter. En driftstörning som upptäcks tidigt är lättare att begränsa, därför bör driftlarm ingå i samma larmkedja som säkerhetslarm.
Gör självskattningen
Tolv frågor ger dig en gapanalys, en prioriterad åtgärdslista och en PDF att ta med till nästa möte. Starta verktyget.
Andra sektorer
Läget i oktober 2026: Regeringen lämnade prop. 2025/26:303 till riksdagen i juli 2026 och försvarsutskottet bereder ärendet (betänkande 2026/27:FöU4). Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Sidan är ett underlag för eget arbete och utgör inte juridisk rådgivning.