Drönare över skyddsobjekt och kritisk infrastruktur, vad får ni göra?
Av Joakim Klintred, medgrundare och vd
En drönare dyker upp över er hamn, ert kraftverk eller ert industriområde. Vad är lagligt att göra, vad är olagligt, och vilket ansvar har ni själva? Här är en praktisk genomgång för säkerhetsansvariga.
Detektion är lagligt, störning är det inte
Grundprincipen är enkel: att lyssna och titta är tillåtet, att sända störningar är det inte. Passiv detektion, alltså akustik och kamera, kräver inget särskilt tillstånd och kan drivas av fastighetsägaren själv. Aktiva motmedel, framför allt jammers och andra störsändare, är däremot förbjudna att använda för privata aktörer enligt lagen om elektronisk kommunikation. Post- och telestyrelsen (PTS) är tillsynsmyndighet och kan besluta om vitesföreläggande, och i grova fall kan olovlig radiosändning leda till fängelse.
Det innebär att aktiva motåtgärder inte är en väg för verksamheten själv. Fokus bör i stället ligga på att upptäcka, dokumentera och larma rätt myndighet i tid. Bakgrunden till hotbilden beskriver vi i artikeln om drönarhotet mot svensk kritisk infrastruktur.
Vad en lägesbild över luftrummet innebär
En lägesbild är helt enkelt en samlad, tidsstämplad bild av vad som händer i luftrummet runt anläggningen. Den byggs upp av flera passiva sensorer, vanligtvis akustik och kamera, och kopplas ihop med anläggningens övriga säkerhet. När en drönare upptäcks ska ni kunna svara på fyra frågor: när, var, hur länge och hur nära. Det är den informationen polisen och egna beslut behöver för att kunna agera proportionerligt.
Vad ni får göra, steg för steg
Följande steg kräver inga tillstånd och håller sig inom gällande regelverk:
- Detektera. Sätt upp passiv detektion, oftast akustisk, för att fånga drönare även när de flyger utan aktiv radiolänk. Läs mer i vår guide om akustisk drönardetektion.
- Logga. Se till att varje detektion tidsstämplas, positioneras och sparas. Loggarna ska kunna exporteras och användas i en polisanmälan.
- Dokumentera. Komplettera loggen med kamerabild eller ljud när det är möjligt. Det ger polisen ett faktiskt underlag att arbeta med.
- Larma. Bygg en händelsekedja så att jourpersonal, larmcentral eller väktare får information direkt när något upptäcks, med rätt underlag.
- Samverka. Rapportera till polisen vid misstänkt otillåten verksamhet. Verksamheter som omfattas av NIS2 och CER har dessutom egen incidentrapportering mot sin sektorsmyndighet.
Vad ni inte får göra
Ni får inte störa ut, skjuta ned eller på annat sätt aktivt oskadliggöra en drönare i luften. Det gäller även om den befinner sig över er egen mark. Störsändning är förbjudet enligt lagen om elektronisk kommunikation och kräver undantag från PTS, vilket i praktiken inte ges till privata aktörer. Fysiska ingripanden mot obemannade luftfartyg är dessutom farliga för tredje man och kan leda till straffansvar även utöver PTS-regelverket.
Så förbereder ni er
En rimlig plan innehåller tre delar: teknisk detektion, tydliga larmvägar och skriftliga rutiner som säger vem som gör vad när en drönare upptäcks. Rutinerna bör peka ut vem som kontaktar polisen, hur bildmaterial säkras och hur egen verksamhet skyddas under en pågående överflygning. För anläggningar med större yta ingår detta naturligt i det övriga perimeterskyddet.
Vanliga frågor
Får vi störa en drönare?
Nej. Att använda jammer eller andra störsändare är förbjudet för privata aktörer enligt lagen om elektronisk kommunikation. Post- och telestyrelsen (PTS) är tillsynsmyndighet och bötesbeloppen är kännbara. I allvarliga fall kan olovlig radiosändning leda till fängelse. Fysiska ingripanden mot en drönare i luften kräver särskilt lagstöd och tillkommer i första hand polisen, samt skyddsvakter vid skyddsobjekt enligt skyddslagen.
Måste vi anmäla drönarobservationer?
Vid misstänkt otillåten överflygning av ett skyddsobjekt eller annan känslig anläggning bör händelsen anmälas till polisen. Verksamheter som omfattas av NIS2 eller CER kan även ha egen incidentrapporteringsplikt mot sin sektorsmyndighet. Att ha loggar, tidsstämplar och gärna bild eller ljud gör anmälan användbar för polisen och för er egen uppföljning.
Vad kostar drönardetektering?
Kostnaden beror på anläggningens storlek, önskad täckning och vilka tekniker som kombineras. En akustisk detektionsmast är oftast betydligt billigare än en radarlösning och kräver inget tillstånd att sätta upp. För en typisk industri eller hamn handlar det om en investering i sensorer plus integration i befintlig plattform. Vi rekommenderar en teknisk genomgång på plats för att kunna räkna på just er miljö.
Källor
Vill ni bygga en lägesbild över luftrummet?
Vi går igenom detektion, larmvägar och juridiska ramar tillsammans med er.