Drönarhotet mot svensk kritisk infrastruktur, så skyddar du luftrummet
Av Joakim Klintred, medgrundare och vd
Drönare har blivit både ett verktyg och ett vapen. För hamnar, kraftverk, försvarsanläggningar och industriområden är frågan inte längre om luftrummet behöver bevakas, utan hur. Den här guiden går igenom vad som fungerar i praktiken.
Hotbilden har förändrats
Konsumentdrönare kostar några tusen kronor och kan flyga flera kilometer. De används idag för rekognosering, smuggling och i värsta fall för att placera last över skyddsobjekt. För svenska aktörer inom energi, transport, försvar och vatten är det inte en hypotetisk risk utan något som inträffar regelbundet och som sällan upptäcks i tid. Vi har samlat exempel på hur hamnar hanterar frågan i egen bransch.
Det som gör hotet svårt att hantera är att drönaren ofta är liten, snabb och låter lite. Den syns sällan på vanliga säkerhetskameror förrän den är nära, och den hörs inte alls om ingen lyssnar.
Tre teknikspår, en lägesbild
Det finns tre huvudsakliga sätt att upptäcka drönare: radar, radiofrekvensanalys och akustisk detektion. Varje teknik har sina styrkor och svagheter, och i praktiken kombineras de oftast med video för verifiering. Logiken bakom att koppla samman flera sensorer beskrivs i vår artikel om eventbaserad säkerhet.
- Radar ger lång räckvidd men kräver tillstånd, plats och kraftförsörjning, och fungerar sämre i komplex bebyggelse.
- Radiofrekvensanalys upptäcker styrsignalen mellan pilot och drönare, men fungerar inte mot autonoma drönare utan radiokommunikation.
- Akustisk detektion lyssnar passivt efter drönarens ljudsignatur. Den sänder inget själv, är diskret och fungerar mot både styrda och autonoma enheter.
Larma rätt, snabbt
Att upptäcka en drönare är bara halva arbetet. Den verkliga skillnaden uppstår när detektionen kopplas till en händelsekedja: ljud triggar larm, kamera vrids mot positionen, jourpersonal får notifiering och eventuellt vidtas en automatisk åtgärd som att tända ljus eller spärra inpassage. Utan den kedjan blir upptäckten bara ett meddelande som ingen hinner agera på.
Tillstånd, juridik och proportionalitet
Att aktivt motverka en drönare i luften, till exempel genom att störa eller skjuta ned den, är reglerat i svensk lag och kräver särskilda tillstånd. Passiv detektion, som att lyssna akustiskt eller observera med kamera, kräver däremot inget särskilt tillstånd och kan göras av fastighetsägaren själv. Det är en viktig gräns att hålla isär när ni designar lösningen. För verksamheter som omfattas av NIS2 och CER är det dessutom en del av incidentrapporteringen.
Vad ni bör göra först
Börja med en hotbildsanalys. Vad behöver skyddas, från vad, och vilket avstånd ger er tillräcklig responstid? Därefter en teknisk genomgång på plats, eftersom bebyggelse, väder och bakgrundsbuller avgör vad som faktiskt fungerar. Och sist, koppla detektionen till en händelsekedja med tydliga larmvägar och dokumentation, så att händelser kan följas upp och rapporteras enligt NIS2 och CER.
Hur Sitewatch löser det
Sitewatch Drone Watch är en akustisk detektionsmast som lyssnar passivt och triangulerar drönarens position när flera master samverkar. Detektionen kopplas in i samma händelsekedja som era övriga sensorer och kameror, så att luftrummet bevakas i samma vy som perimetern och inpasseringen.
Vanliga frågor
Vilka regler gäller för drönarflygning i Sverige?
Grundreglerna kommer från EU:s drönarförordning 2019/947: som huvudregel max 120 meters höjd och drönaren inom synhåll. Från den 1 januari 2026 är det straffbart att flyga en drönare som väger 250 gram eller mer utan drönarkort, och drönare med kamera kräver operatörsregistrering oavsett vikt. Över skyddsobjekt är flygning förbjuden enligt skyddslagen, och för vissa skyddsobjekt gäller även avbildningsförbud. Transportstyrelsen beslutar dessutom om geografiska UAS-zoner där flygning kan vara begränsad eller förbjuden.
Får vi störa ut eller stoppa en drönare själva?
Nej. Störsändare är förbjudna att använda för privata aktörer, radiosändning regleras av Post- och telestyrelsen. Fysiska ingripanden mot drönare kräver särskilt lagstöd och tillkommer i första hand polisen samt skyddsvakter vid skyddsobjekt enligt skyddslagen. Det en verksamhet lagligt kan göra är att detektera, dokumentera och larma polisen, samt aktivera egna rutiner som skyddar känslig verksamhet vid en överflygning.
Hur upptäcker man drönare?
Genom en kombination av metoder: RF-detektion som fångar radiolänken mellan drönare och pilot, radar, kameror och akustisk detektion. Akustisk detektion har fördelen att den även kan upptäcka drönare som flyger förprogrammerat utan aktiv radiolänk.
Vilka verksamheter bör ta hotet på allvar?
Kritisk infrastruktur som energi, vatten och hamnar, industri med känslig produktion, logistikanläggningar samt verksamheter som omfattas av NIS2- eller CER-regelverken. Gemensamt är att en obehörig överflygning kan innebära kartläggning inför intrång, stöld eller sabotage.
Källor
Vill ni se Drone Watch i verklig miljö?
Boka en teknisk genomgång så går vi igenom installation, räckvidd och larmvägar för er anläggning.