Brandvarning och säkerhet på avfalls- och återvinningsanläggningar

1. Brand börjar inne i högen

Flis, bränsle, kompost och balat eller hårdpackat avfall kan värmas upp inifrån. Mikroorganismer är den första värmekällan, och värmen transporteras sedan från högens inre ut mot ytan (SP, 2008). Det som syns på ytan är ofta slutet på ett förlopp som har pågått inne i materialet.

I hårdpackade lager stiger temperaturen enligt SP vanligtvis mycket snabbt till 70 °C eller högre, och självantändning inträffar vanligen efter en till åtta månader (SP, 2008). Det är det fönstret ett temperaturspett är till för: att se värmen medan det fortfarande går att gräva ut, vända eller flytta materialet.

De flesta bränder på avfallsanläggningar hanteras utan att räddningstjänsten larmas (MSB, 2022). Det är alltså personalen på plats som behöver varningen, och den måste komma i tid.

En brand i ett upplag ger driftstopp, rök mot omgivningen och ett långt släckningsarbete där materialet ofta måste grävas ut.

2. Så fungerar temperaturspettet

• Ett spett i syrafast stål sticks in i högen och mäter temperaturen inne i materialet, ner till cirka två meters djup.
• Givaren skickar mätvärdena trådlöst via LoRaWAN. Ingen kabel behöver dras ut i upplaget.
• Spettet drivs med batteri. Hur ofta det mäter ställs in efter behovet: tätare för brandlarm, glesare för en kompostlogg. Batteritiden beror på mätintervallet.
• Larmnivåerna sätts per spett, till exempel ett gult larm vid 60 °C och ett rött vid 80 °C.
• Spettet kan flyttas när högen bearbetas eller byter plats.

Hur många spett som behövs beror på högarnas storlek och material. Partnern går igenom upplagen på plats och föreslår placering.

3. Från varm hög till åtgärd

Sitewatch bygger på eventbaserad säkerhet: en händelse utlöser en kedja av åtgärder i stället för att bara sparas. Så kan kedjan se ut för ett upplag:

1. Spettet passerar den gula nivån. Kameran som täcker högen sparar ett klipp från tio sekunder före till tio sekunder efter larmet.
2. Skiftledaren får ett SMS med temperaturkurvan och en länk till klippet.
3. Kvitterar ingen inom den tid ni har bestämt ringer systemet upp, och den som svarar kvitterar med en knapptryckning.
4. Vid röd nivå kan högtalare och belysning styras automatiskt och larmet gå vidare till larmcentral.

Samma kedja hanterar intrång, grindar och buller, så anläggningen har ett ställe för alla larm.

4. Batterier i sorteringshallen

Batterier som hamnar fel i avfallet är en känd brandorsak. MSB konstaterar att så länge batterier och annat felaktigt material slängs bland avfallet kommer det att uppstå bränder (MSB, 2022).

Ett temperaturspett fångar inte ett batteri som tar eld på bandet. Förloppet är för snabbt och för lokalt. I hallen behövs i stället värmekamera över tippficka och band, som larmar när en yta blir varm, och temperaturgivare på containrar där batterier samlas. Larmen går in i samma kedja som spetten.

Plattformen är hårdvaruagnostisk och kopplar värmekameror och bispektrala kameror från olika tillverkare.

5. Temperaturlogg för kompost

I kompost ska det vara varmt. Avfall Sveriges certifieringsregler för kompost, SPCR 152, anger bland annat vilka kombinationer av tid och temperatur som ska uppnås vid kompostering: 55 °C i sju dygn, 60 °C i fem dygn, 65 °C i tre dygn eller 70 °C i ett dygn. Tid och temperatur ska mätas och dokumenteras som driftparametrar (Avfall Sverige, 2026).

Samma spett kan logga temperaturen i strängarna. Spetten mäter löpande och historiken sparas per spett, vilket stödjer ert arbete med certifieringen och kan ersätta manuella mätningar och anteckningar. Ett larm kan läggas på om temperaturen faller under eller stiger över de nivåer ni har bestämt.

6. Befintliga kameror och IT-krav

• Plattformen kopplar kameror från olika tillverkare. Partnern går igenom vilka kameror och vilket kablage som kan återanvändas innan något nytt köps in.
• Ingen säkerhetsdata lämnar EU. Drift och lagring sker hos svensk hostingleverantör.
• Kamerorna kan ställas in så att bild visas först när ett larm har utlösts, vilket begränsar integritetsintrånget.
• Stora koncerner granskar ofta nät, datalagring och biträdesavtal innan driftsättning. Vi tar det mötet med er IT före installation.

7. Återvinningscentraler: stöld, hot och obemannad infart

På återvinningscentraler, där allmänheten lämnar sitt avfall, är stöld och hot mot personal det största problemet.

Problembilden i siffror

Avfall Sverige har undersökt 162 anläggningar i 120 kommuner avseende år 2023. Undersökningen ger den tydligaste bilden av brottsligheten på svenska återvinningscentraler.

• 80 procent av återvinningscentralerna utsattes för någon form av brott under 2023 (Avfall Sverige, 2023).
• På 41 procent av anläggningarna utsattes personalen för hot eller våld (Avfall Sverige, 2023).
• Cirka 3 000 stölder registrerades (Avfall Sverige, 2023).
• 14 procent av brotten polisanmäldes totalt, 3 procent av stölderna dagtid och 42 procent av skadegörelsen (Avfall Sverige, 2023).
• 43 procent rapporterade stölder eller hot kopplat till återbruksverksamheten (Avfall Sverige, 2023).

Sverige har omkring 600 återvinningscentraler med cirka 26 miljoner besök per år (Avfall Sverige). Det är en publik miljö med hög trafik, tunga fordon och material som har ett andrahandsvärde, vilket förklarar både brottsvolymen och exponeringen för personalen.

Den låga anmälningsgraden betyder samtidigt att den officiella statistiken underskattar problemet. När 3 procent av stölderna dagtid anmäls saknas underlag både för polisens prioritering och för kommunens egen uppföljning.

Stölderna har flyttat till dagtid

Tidigare handlade skyddet av en återvinningscentral i första hand om natten: stängselgenombrott, containrar som tömdes när anläggningen var stängd och skadegörelse i mörker. Bilden har förskjutits. En stor del av stölderna sker nu mitt på dagen, medan anläggningen är öppen och bemannad, och tas ur flöden som personalen ser men inte hinner hindra.

Det förändrar arbetsmiljön i grunden. När stölden sker framför personalen blir varje tillsägelse en potentiell konflikt, och siffran 41 procent med hot eller våld mot personal hänger direkt samman med förskjutningen. Personal som är anställd för att guida besökare hamnar i en ordningsvaktsroll utan att ha utbildning, mandat eller dokumentation för den.

Volymen är påtaglig i enskilda kommuner. Örebro kommun har gjort ett sextiotal polisanmälningar, och i Norrköping har det rapporterats 25 till 50 stöldförsök per dag under helger. Det är en belastning som inte går att möta med fler tillsägelser, utan som kräver att infart, identitet och händelser hanteras tekniskt.

Vad tekniken behöver klara

• Automatisk infartskontroll utan att besökaren behöver stanna och identifiera sig manuellt.
• Skilja privatbesökare från företagsbesökare.
• Fånga registreringsskylt, tidpunkt och bild vid varje infart.
• Verifiera händelser i realtid i stället för att spela in för granskning i efterhand.
• Ge personalen dokumentation vid hot- och våldsincidenter.

Marknadsläget ser i dag annorlunda ut. Flera kommunala system bygger på att besökaren stoppar in sitt körkort i en läsare vid infarten eller skannar en QR-kod i en app, vilket förutsätter att föraren har rätt handling, rätt app och täckning på plats. Vissa obemannade anläggningar drivs helt utan kameror, vilket innebär att en händelse varken kan verifieras när den inträffar eller dokumenteras efteråt.

Med obemannad grindhantering läses registreringsskylten automatiskt med LPR, behörigheten verifieras och grinden öppnas, samtidigt som besöket loggas med bild och tid. Videoanalys av person och fordon gör att en händelse kan bekräftas i realtid, i stället för att bli ett inspelat material som någon får leta i efteråt.

Tre sätt investeringen betalar sig

• Bemanning och öppettider: Automatisk infartskontroll gör det möjligt att hålla öppet utan personal på plats, eller att utöka öppettiderna utan att utöka bemanningen. Personalens tid flyttas från grinden till verksamheten.
• Arbetsmiljö: Vid hot och våld finns ett dokumenterat underlag med bild, tidpunkt och fordonsuppgift. Det ger ett bättre utgångsläge för tillbudsrapportering, polisanmälan och uppföljning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter, och minskar antalet situationer där personal själv måste konfrontera någon vid infarten.
• Intäkt: Företagsbesök kan hanteras automatiskt, med fordon, tid och eventuell vikt i samma post. Underlaget kan exporteras som faktureringsunderlag, så att företagsflödet debiteras utifrån faktiska passager i stället för uppskattningar.

8. Regelverket

• Kamerabevakningslagen: tillståndsplikten upphörde 31 mars 2025. Den som kamerabevakar när den utför en uppgift av allmänt intresse ska dokumentera intresseavvägningen och föra en förteckning, som även omfattar bevakning som upphört de senaste fem åren. Se guiden om kamerabevakningslagen och intresseavvägning.
• IMY har publicerat en särskild vägledning för intresseavvägning vid återvinningscentraler.
• Cybersäkerhetslagen omfattar avfallshantering sedan 15 januari 2026. Se NIS2 och cybersäkerhetslagen.
• Tillståndsgränsen för lagring av bygg- och rivningsavfall samt metallskrotrester sänktes från 10 000 till 1 000 ton i juni 2025.
• Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hot och våld i arbetsmiljön.
• SPCR 152, Avfall Sveriges certifieringsregler för kompost, anger kombinationer av tid och temperatur som ska uppnås vid kompostering och kräver att de mäts och dokumenteras.

För kommunala huvudmän som pekas ut som kritiska verksamhetsutövare tillkommer kravet på fysiskt skydd i förslaget till CER-lag från 1 januari 2027.

9. Så genomförs det med partner

Lösningen levereras och installeras av certifierad partner. Rollfördelningen är tydlig från projektering till drift.

• Anläggningsägaren, kommunal eller privat, äger ändamålet med bevakningen, gör och dokumenterar intresseavvägningen, beslutar om öppettider, larmnivåer och bemanning och ansvarar för förteckning, behörigheter och gallringstider.
• Partnern projekterar anläggningen på plats, placerar temperaturspett, installerar kameror, givare och grindstyrning, driftsätter och sköter service.
• Sitewatch ansvarar för plattformen, integrationerna, svensk drift och lagring samt support och vidareutveckling.

Partnern kan erbjuda helheten som en tjänst per månad, där hårdvara och service ingår.

Läs mer om partnerledet.